JAN KALLBERG

Om tidningens framtid

Summit takes hard look at future of journalism.

"Rapidly advancing technology may be to blame for the news industry's present predicament, but the same digital tools promise a bright future if the sector can harness them to deliver customers the content they want in the manner they prefer."

En krönika jag skrev om julen ....

Julen är inte saker. Du måste se julen bakom alla dessa dekorationer, annonser, plastgranar och överfyllda köpcenter. Den har en större innebörd. Som den stiligaste av de tre vise männen, han med rökelsen, uppfordrande kläckte ur sig: Fattar’u inte grejen med julen är’u helt rökt!

Julen är enkelt konstruerad. Det handlar om människor, kärlek och vår gemensamma framtid. Gud  skickar människosonen att reda ut begreppen på planeten. Det är julens glada budskap. Gud saknar tid och rum så han kunde lika gärna ha gjort som vi. Han kunde ha skickat en bilbana eller Märklins nybörjarset. Herdarna skulle ha blivit bra förvånade, för att inte tala om Jungfru Maria. Julen handlar inte om prylar. Den handlar om folket här på jorden och hur vi ska få det bättre. Gud skickar Jesus Josefsson, bråkmakaren från Nasaret, för att skaka om vår tillvaro och förhoppningsvis göra oss till bättre människor om vi får tro lärjungarna. Nu vill jag att du, oavsett om du heter Ronny Andersson, bråkmakaren från Skogås, eller något annat, börjar fundera på hur du kan föregå med gott exempel och skaka om lite i folks liv och förbättra den här planeten.

Ge bort dig själv som present denna jul. Var inte så blyg. Du har redan i dig själv många presenter som människor uppskattar. I dag är det två dagar kvar före jul så du kan planera. Du kan börja med att fundera ut en ovän, har du många kan du ta två. Några dagar före jul ber du dem om ursäkt och försonas med dem. Vill de inte försonas har du min välsignelse att be dem flyga och fara. Men du har erbjudit dig som julens budbärare. Du har jobbat på att få en bättre värld.

Du kan även ge bort din tid till mänskligheten. Nästa år ska du ställa upp som handledare i knattefotboll, schacktränare eller frivillig i Röda korset, ta det du känner för, och det är en betydligt mer julnära present än storrutiga boxarkalsonger till en fjärran kusin.  Enklaste sättet att behålla vikten under julen är att bjuda in andra människor att äta upp din mat. Du kan som present till andra bjuda in så mycket folk du kan hantera. I 5:e Mosebok 16:14: ”Gläd dig under din fest tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna, invandrarna, de faderlösa och änkorna i dina städer.” Så det är bara att bli religiös och bjuda in.

Ismael och Jorma på jobbet, alla söta fröknarna på ungarnas dagis, om inte tanten genomskådar dig, brevbäraren, Jonny och Berit på macken, bekanta du vet som har långt till släkten och grannarna. Ett öppet hus är ett hus som förbrödrar och förbättrar livet på den här planeten. Det är din present till folk som är hungriga. Du har ett gudomligt budskap i Bibelns Nehemja 8:10: ”Gå nu hem och njut av god mat och sött vin och dela med er åt dem som inte har kunnat förbereda någonting.” Notera att Gud pekar ut att en sväng runt Systembolaget är passande. På Systembolaget kan du ge dem dricks, de måste ju leva på sin lön nu. Gud är en god gud. Han lämnar ingen i sticket.  Sist men inte minst är det dags att ge bort den äktenskapliga presenten.  Där bortskänkes hela du. Nu får du lägga ned lite tanke och möda. Här är det ingen vanlig lördag 23.00 utan det ska bekännas färg. Blås bort rutin, vardag och gör det med hela ditt hjärta. Klappa lite på paketet, rassla med kulorna och håll stadigt vid foten. Är det jul så är det.
Julen blir annorlunda när man lämnar materialismen och blir religiös. Det blir en äkta fröjdefull jul. Oavsett vad grannar, nymoralister och gubbar med hatt säger. God jul!

PREVIEW: Så sänkte jag Sovjetunionen

Du kan få läsa de första nedskriva 41 sidorna på min bok "Så sänkte jag Sovjetunionen" under förutsättning att du är införstådd med följande: Jag har inte eftergivit upphovsrätten, såväl ideell som ekonomisk, och du ska respektera detta. Att jag inbjuder dig att läsa innebär inte att jag överger några rättigheter. Du får skriva ut texten och läsa den men inte sprida den.

Orginalmanuset är på engelska och det har jag redan skrivit. Det är registrerat vid Library of Congress. Detta är min svenska skrivning. De första 41 sidorna motsvarar ungefär 25 % av en färdig bok. Efter detta kommer jag att ge dig sidorna 41 - 80 att läsa. Det kommer att ta några veckor och dessa läser du under samma förutsättningar. 

Så sänkte jag Sovjetunionen - de första 41 sidorna

Överansträngning

Det har gått i mach 2 några veckor men med början ikväll kommer jag igång att blogga mer igen.

Bensinpriset

Bensinpriset är nu $1.99 per gallon som motsvarar 4 kronor och 21 öre per liter i svenska pengar. Som högst var bensinpriset 50 % högre nästan och det är inte länge sedan - kanske tre månader.

Jag har haft svårt att hinna ---

Den senaste tiden har jag haft mycket att göra - bl a tre halvskapligt komplexa rapporter på runt 20 sidor och det finns inga transportsträckor. Det är högdensitiva rapporter som tar tid.

Böcker

Jag börjar få lust att skriva bok igen. Jag har ett svenskt manuskript som är skrivet till 1/3. Det skall jag ta i.

Kan Sverige behålla den ambitionsnivå man har inom välfärden i ett alltmer integrerat EU?

Kan Sverige behålla den ambitionsnivå man har inom välfärden i ett alltmer integrerat EU? Jag tror inte det – eftersom det vore ologiskt med uppbyggnaden av en union. Om vi ska ha öar som inte delar med sig i en union, vad är då syftet med en union? Europeiska Unionen syftar till att alla medborgare däri ska ha samma rättigheter, skyldigheter och åtnjuta en ekonomisk jämställdhet. Då kan man inte ha skilda socialförsäkringsnivåer mellan länderna, särskilt om samma befolkning garanterar en gemensam valuta som kommer att omfatta samtliga länder med tiden. Det är som att ge Dalsland eller Gotland lägre folkpension för att de bidrar minst till den gemensamma kakan. Om EU som idé ska fungera måste en tjeckisk, lettisk och svensk pensionär ha samma sociala skyddsnät eftersom de kommer att vara del av samma ekonomi. I dagens EU har vi delat in EU i tre lag där A-laget är Norden, Västliga Centraleuropa med Storbritannien, B-laget är Medelhavsländerna och C-laget Östeuropa. EU måste först komma i fas med sin egen utveckling innan man kan ta in ytterligare medlemsländer för snart är EU inget EU utan samma gamla uppsplittring med nya ID-kort.

EU är inte att vi ska ha billiga städerskor och lingonplockare men vårt välstånd ska vi behålla. Om det är synen på EU skulle man aldrig ha gått med. De lettiska byggnadsarbetarna i Waxholm är ett bra exempel när vi vill äta kakan och ha den kvar. Självklart ska letter kunna arbeta i Sverige.

I det långa loppet kommer den generation som är född på 1960-talet och framåt att få se att de fått betala in i systemet baserat på en svensk hög ambitionsnivå inom välfärden men det de får ut runt 2020-talet blir lite halvskruttigt. Om det blir så fungerar EU som det ska och välfärdsöarna är idag en demografisk minoritet och som svenskar har vi redan lärt oss att majoriteten kan gå långt för att suga ut minoriteten. Globaliseringen och rörligheten gör då att de som kan utnyttja möjligheterna kommer att kunna undfly detta öde eftersom de kan anpassa sig. Kvar bli de som lever kvar i den nationella verkligheten och levererar in sina resurser för en framtid när de inte kommer att få nämnvärt mycket åter. Det här är inte att måla fan på väggen. Tänk efter själv. Ett rikt land och två underutvecklade länder formar en union där den politiska riktningen och därmed hur resurser fördelas sätts genom majoritetsbeslut. Det är som två vargar och ett får har öppna och fria val vad som skall serveras till middag. Frågan är om det är negativt. För Sverige som ekonomi kan det vara en fördel att det omfördelas i Europa för att förstärka den gemensamma utvecklingen och det är moraliskt riktigt när vi valt att ingå i den Europeiska Unionen. Då får vi en solidarisk utjämning av resurser mellan unionens medborgare.

Läsvärd rapport

Link:En rapport värd att läsa om terrorism och hot mot Sverige.

Det är fel att skriva ut böter och dra in körkort för fortkörning.

Det är fel att skriva ut böter och dra in körkort för fortkörning. Det förändrar inte beteende. Vi borde istället utdöma trafiklektioner för fortkörning. Ju fortare desto fler lektioner får man ta. Fortköraren får själv betala lektionerna, staten får sina pengar eftersom det är full moms på körlektioner, och äntligen har man tagit i kärnproblemet - beteendet att köra för fort. Istället för att man betalar tvåtusen kronor i böter, blir förbannad och drar vidare precis som inget hänt har man tio skittråkiga timmar i bilen framför sig med en bilskollärare som heter Bengt, Gunnar eller Sven och som tycker man ska köra 42 kilometer i timmen på 50-väg för det kan komma en älg, samma väg som man nyss tyckte närmare hundra var helt okej.

Det är inte bara ett straff, det är tortyr, men en sak är säker - det tar tag i beteendet och vanan att ta sig rätten att köra fort.

Indraget körkort i två månader ändrar inte beteendet men ger en betydande försörjningsskada som drabbar den enskilde om man är beroende av körkortet. Samtidigt är det ett slag i luften om man kan åka kollektivt som i våra storstäder. Straffet slår helt olika beroende och blir inte rättvist. Det samma gäller ett bötesbelopp fastställt i kronor. Som det funderar nu kan högavlönade garva och betala böterna för att bara fortsätta köra för fort förbi övergångsställen och skolor. Dagens "bestraffningar" för fartdårar är inga bestraffningar men att bli tvungen att ta tio körlektioner med Bengt, Gunnar och Sven för att inte få indraget körkort är ett öde värre än döden. Man tvingas blinka i tid, svänga snyggt, återgå i rätt fil, hålla hastigheten och titta om det verkligen inte finns en fotgängare bakom häcken, man stannar när det slår om i trafikljuset istället för att trampa plattan i botten för att inte tala om fickparkeringens ABC. Den totala förnedringen för självuppblåsta medelålders män som anser vara så erbarmligt viktiga eller globalt läckra alfamän i BMW med tredubbelt tonade tonade vindrutor.

Så får vi dem som konsekvent kör för fort att respektera trafiklagstiftningen. Vi nyttjar bilskolorna som omskolningsläger. Det är enkelt att utdöma. Om man inte kan inom två månader efter  fortkörningen kan visa för Länsstyrelsen att man tagit tio körlektioner så är körkortet historia. Det blir indraget och vill man ha ett körkort får man ta om det från scratch - med körkortstillstånd och ett minimum av tjugo lektioner.

Vissa människor är mer riskbenägna i trafiken och kör vårdslöst. Om de vill fortsätta ha körkort måste de ändra beteendet och det gör man genom undervisning och inte inbetalningskort. Så bryter man trenden.

”CAREER ENOUGH” RÖRELSEN

När är karriären tillräcklig? Vi är upplärda att strävan så långt man kan komma men under denna gruppstress formas ”Career Enough”, tillräcklig karriär för mig, där man själv stannar upp i karriären. Tanken är att vårt liv är begränsat och att priset för att nå nästa steg på stegen är för högt. Det höga priset baseras på en jämförelse vad man kan göra med den energi och tid som frigörs när man stannar upp och väljer att inte stånga huvudet blodigt för att nå en nivå högre. En ”career enough” sympatisör är kompentent att gå vidare men väljer att avstå. Det är ett frivilligt och aktivt val. När man nått en viss nivå av lön och spännande arbetsuppgifter så är man nöjd. Fullt förvissad att ytterst få att lämna några spår efter sig i detta livet och med den vetskapen är det ointressant om man är 1:e byråingenjör eller bara byråingenjör. Om vi är nöjda med boende, frun, grannar och maten, varför måste vi vara förprogrammerade att vara missnöjda på jobbet och bara sträva uppåt efter världslig erkänsla och förgängliga pidestaler?

Pro Hawk Activism

När jag passerade med cykel Central Parks östra sida på väg hem, där överdådets femtiomiljons lyxvåningar står på rad, kom jag jag in i en månghundrahövdad demonstration utanför den förgyllda ingången till ett av lyxpalatsen. Människor som var uppretade på de som bodde inne i byggnaden. Anledningen? Styrelsen för bostadsrättsföreningen hade förstört boet och jagat iväg ett hökpar som slagit bo mitt i staden. Det kan verka som en liten sak men för åtta miljoner människor som bor på Manhattan och dess omedelbara omgivning var hökarna något stort. Det var unikt och hökarna trivdes på taket av miljonärernas hörnhus mellan 5:e avenyn och 74:e gatan.

Styrelsens argument var att lägenhetsägarna blev störda av de ornitologer som stod i parken på andra sidan och tittade på takets hökar med kikare.

Det är ett starkt argument om alla boende är sodomitiska transsexuella och insmorda läderbögar och bor utan gardiner på första våningen. Då kan insynen upplevas som påfrestande. Argumentet är rent löjligt. Det är ett svepskäl för ett gäng miljonärer som tror att man kan göra vad som helst bara man har pengar. Det tog för givet att de kunde göra vad de ville. Står man nere på gatan och tittar upp så ser man inte in i en enda lägenhet, om man har en rak siktlinje som vi normalt genom naturlagen är beskaffade med, utan det enda man ser är fönster och lite innertak när man tittar upp.

Det naturliga hade varit att de inneboende hade varit stolta över att New York Citys enda hökpar valt deras fastighet att slå bo på och olägenheten är obefintlig eftersom är minst sagt stor men så längt tänkte man aldrig. Plötsligt blev hökarna en fråga om hur egenmäktig man får vara i ett demokratiskt samhälle, om moral, om samhällsansvar och om livssyn.   

Debatten och demonstrationerna fortsätter och miljonärerna hävdar nu att det var en allmänfarlig säkerhetsrisk, i deras kvasijuridiska utläggningar överdrivet bortom mänskligt förstånd, att ha ett hökpar boende på taket och en knivskarp linje utkristalliseras i samhället där hökanhängarna anser att det är dags att få ett slut på hur de förmögna få terroriseras allmänheten genom makt, juridiska kringmanövrar och självuppblåsthet.

Hökarna har nu även fått religiös innebörd, förutom alla övervintrade Moder Jord hippies är med och demonstrerar, när det gammeltestamentligt klart och tydligt står att man inte får riva boet för häckande fåglar och även en moralisk om ödmjukhet inför skapelsen. Hökarna har katalyserat en bred debatt om värderingar och slagpåse i alla läger är de miljonärer som tror sig vara jordens mittpunkt och självutnämnda gudar, och det med viss rätt. Dock trodde man att de var mer civiliserade och bildade men som sagt bildning kan inte köpas.

Stil och klass kan inte köpas och slödder är slödder om än i gyllne omslagspapper, vilket lyser med önskvärd tydlighet när det gäller miljonärernas attityd.

BLI MYNDIG VID 16 ÅR

Samhället har utvecklats men inte myndighetsåldern och ingen hänsyn har tagits hur folk blivit mer upplysta, informerade och hur mogenheten sjunkit i ålder de senaste hundra åren. Istället får vi en situation där tonåringar som är fullt övertygade att de kan tillföra detta samhälle politisk drivkraft är utestängda från demokratin, ligister kan råna och spöa andra tonåringar väl medvetna om att det är fria körmil om man är minderårig och det byggs upp ett utanförskap.

Myndighetsåldern kan mycket väl sänkas till 16 år men där tre åldersnivåer kvarstår på 18 år, vapenlicenser, giftermål och rätten att driva företag. Det skulle innebära att straffmyndigheten därmed sjunker till 16 år och att man då räknas som vuxen. Det innebär att rabatten som tonåring på att spöa, mörda, lämna folk i snö för att dö och slå sönder försvinner. Dagens 16-åringar lever som vuxna, varför inte ge dem rättigheter och skyldigheter som vuxna? De är fullt kapabla att förstå vad som är rätt och fel, köra bil och rösta. Vad är det som hindrar att de gör det?

Dagens 16-åringar är långt mer medvetna om sin samtid än 1920-talets 18-åringar som var senast myndighetsåldern sänktes – då från 21 år. 

Du kan trakassera dina kamrater, sno mobiltelefoner och skära sönder dunjackor från ligistintroduktionen vid 13-års ålder till 18 år innan samhället reagerar. Det är fem år av lull-lull och sedan är det fullt allvar. Den karaktär som fått utvecklats fritt i fem år är svår att förändra och frågan är då hur vår softade attityd varit till någon hjälp, om det inte istället stjälpt?

Det innebär även att rösträttsåldern sjunker till 16 år så att tonåringar har fulla rättigheter att bli politiskt valda, delta i val och nyttja det demokratiska samhällets funktioner. Om de fortsätter att föredra att slå sönder skyltfönster, sparka och rista kuk på parkerade bilar och förstöra uteserveringar för att framföra ett ”politiskt budskap”  då har piketen min fulla välsignelse att klå dem till underkastelse precis som de puckon som slåss efter krogen för då är det bara skadegörelse de är ute efter. Piketen får ta vid efter vad skolan och föräldrar misslyckats med. Jag ser inget försvar att förstöra andra människors egendom och sedan kalla det för en manifestation. Den stående förklaringen är ”ingen lyssnar på oss” och det kan ha sin enkla förklaring i att dessa grupper inte har något att säga. Ge de från 16 år rösträtt så de får testa om de har något att tillföra världen.

För alla medelålders betonghäckar är detta ingen viktig fråga men för ungdomar är det och det är samhällets skyldighet att säkerställa att dess medborgare får de friheter och skyldigheter de kan ansvara för när de är mogna. Att hålla ungdomar omyndiga är inget självändamål.

Internet gör stora företag starkare

En av den största missuppfattningarna kring e-handel är nog att de tillverkande storföretagens makt kommer att minska. Deras makt är stor idag men kommer att bli större. Internet erbjuder många möjligheter till centralisering, vilket storföretagen har resurser och ambition att utnyttja.
Att driva marknadsinformation, support och uppföljning av slutkunden till egen webb och domän gör att slutkunden får en relation till storföretaget istället för till återförsäljaren. Det tillverkande bolaget kan idag med CRM och support får en stark relation till slutkund, särskilt om t e x uppdateringar sker via webb, och den relationen frigör det tillverkande bolaget från återförsäljarnas inflytande.

MÄNSKLIG OFÖRMÅGA HINDRAR UTVECKLINGEN

Tekniken får skulden för IT revolutionens inbromsning. Det är fel. Människorna är odugliga att tänka nytt, stort och bryta gamla invanda mönster. Den snabba anpassning som skiljt människan från djuren, som gjorde att man blixtsnabbt insåg att stekt kött är godare än rått kött, är inte lika märkbar när tekniken ger oss möjligheter att verka på ett sätt som vi tidigare aldrig gjort.

Den effektiviseringspotential som ligger orörd i redan befintliga IT investeringar är oerhört stor om människor kunde tillgodogöra sig de möjligheter som redan finns. Därför blir de dagliga körerna om IT branschens kris ostämda med realiteten. Krisen är i det befintliga samhällets som inte på ett adaptivt och rappt sätt lyckats nyttja den effektiviseringspotential som finns i tekniken.

Problemet är inte att det saknas teknik att förändra, det saknas förståelse och vilja att förändra. Man är idag beredd att förändra i detaljer men den grundläggande förändringen som kommer att radikalt omstrukturera samhället och dess grundläggande strukturer är få beredda att möta.

Samhället har alltid utvecklats. Vid sekelskiftet år 1900 försökte en bromsande adel få feodalsamhället att återuppstå och bromsade varje förändring som hotade den då rådande samhällsstrukturen, idag är det folkhemmets adel som försöker tvinga oss åter till Vingåker 1952. Det enda sätt som står till buds är att bromsa utvecklingen och försöka styra. Ett sätt att styra är att försöka integrera utvecklingen i gällande samhällsstruktur och begränsa dess förändringspotential, att inte släppa loss förändringskraften, vilket leder till ett gynnande av förändringströghet och direkt motstånd. Den förändringströgheten flyter sedan upp i ovilja att anpassa arbetsmarknad, transportstrukturer och regelverk, men i slutändan blir det användare och nyttjare av tekniken som inte bryr sig att nyttja den potential som ligger gömd. Den potentialen kommer bara att hota gällande ordning.

Så den naturliga frågan är om dot com döden är just bara dot com, eller är det inte så att finansmarknaden överskattade det befintliga samhällets förmåga att förändras, där dess
politiserade rädsla för förändring gjorde att finansmarknaden kapitaliseringskalkyler sprack? Är då inte dot com krisen egentligen bara en bieffekt av en större strukturell kris i samhället som sådant? Där tröghet och motstånd är ledstjärnan.

Gagarin

På 1980-talets senare del skrev jag krönikor om livet i en by som hette Långnäla och serien hette "Den Erfarne". Det var kul och jag gjorde det i en lokaltidning under några år. Jag kände just nu för att rita så jag ritade snabbt en av figurerna i dessa krönikor, den gravt alkoholiserade grävlingen Gagarin, som ses under vinternatten kravla sig fram i jakt på brännvinslimpa och gammal undanställd mäsk. Gagarin bodde under Ulbo-Holgers morsas trapp och fick sitt namn efter en misslyckad rymdflygning, därav mössan för kylan i yttre rymden och solglasögonen för återinträdet i atmosfören. Inspirationen kom från Clas Ohlsons bok med ritningar för den händige där raketen "rapid" direkt drog till sig Ulbo-Holger, Våmtjärns-Wilhelm och Ursjötorps-Eriks intresse. Långnäla finns i verkligheten men är några husgrunder i skogen, byn övergavs under 1950-talet och var egentligen en samling huggartorp. Historierna var uppdiktade men avporträtterade samhället. Jag slutade 1990 tror jag om jag inte missminner mig. Jag tecknade mina teckningar och skrev.

Polisens arbetsmiljö kräver miljöombyte efter 15 år

Arbetsmiljö är alltid hur vi sitter och vilken ventilation det är i lokalerna. Det är mätbart och det kan intygas av arbetsmiljöingenjörer och mätinstrument. Men hur är det men den mentala och själsliga ventilationen? Poliser anställs när de är kanske 25 år sedan skall de tvingas arbeta med socialt kaos, fylleribråk, knarkare, elände och samhällets skuggsida år ut och år. Så länge de sitter rätt i bilen och luftventilationen fungerar är allt frid och fröjd. Är det arbetsmiljö?

Jag anser att den som har utsatta arbeten som ger själsligt förslitning och negativa intryck har rätt att få ett annat arbete halvvägs i karriären. Det är inte mänskligt att tvinga någon vara storstadspolis från ungdom till pension. Vi reagerar kraftigt när poliser brukar mer våld än vad som krävs eller när någon tappar huvudet och klappar tillbaka när ett fyllo måttat en smäll men är inte det en reaktion på att man snarare fått för mycket och själsligt slitits ut av det jobb man har? En del kan hantera att se elände dag ut och dag in men inte alla. Det naturliga vore att de när de anställdes visste att de kunde växla jobb, och hade rätt till det efter 15 år i jobbet och tiden därefter. När man en dag vaknar upp och känner att man inte orkar själsligt med mer att baxa runt narkomaner, ducka för smällar från fyllon och ta skit från folk som borde hålla käften. Jag tror att där ligger mycket av problemet med en brutalisering och hårdare konflikter - de som är satta att göra jobbet får efter en längre tid nog och vi har ingen ventil som kan hantera det.

Om poliser kunde växla jobb kan deras kompetens nyttjas på andra ställen i samhället som skolan där ungarna snabbt skulle säga: "Jag har alltid gillat barkbåtar, majjen!" när slöjdläraren är en 45 årig före detta piketpolis. Den som tjänat landet och folket som polis växlar till ett jobb de trivs bättre med,
ungarna får lärare som sett hur det går om man inte bry sig och vi får yngre mer motiverade poliser i den kår som blir kvar. Detta är viktigare än att införa en ny myndighet som skall utreda polisens disciplinärenden. Problemet är att folk inte orkar hur länge som helst själsligt och vi gör ingenting åt det utan hänvisar dem till att bli förbannade när de borde vara lugna, skilsmässor och radhusalkoholism.

Det är ett arbetsmiljöproblem som man inte löser genom att komma på nya finuerliga vägar att utreda när folk tappar huvudet och tänder till. Det vore bättre att ge Justitiekanslern resurser att ta större ansvar för disciplinärärenden men det förebyggande arbetet är att skapa en dräglig arbetsmiljö där poliser inte slits ut som människor av det de ser och upplever. Om de känner sig slitna, då skall de vara en rättighet att få ett annat jobb i offentlig sektor efter en längre tid i yrket. Ingen människa kan vara på topp i evighet och poliser är inga övermänniskor.

Kläm åt frivilligt barnlösa

Idag är det barnen som garanterar framtiden välfärd men vem står för notan att få dessa ungar från koltålder till självdeklaration? Barn är en betydande kostnad där småbarnsföräldrar betalar tiotusentals kronor, om inte hundratusentalet kronor om året, för att fostra ungar som sedan skall se till att de är frivilligt barnlösa och bögpar ska få ATP och tryggad ålderdom. Frivilligt barnlösa och bögpar kan shoppa, resa och njuta av pengarna medan barnfamiljer får stå tillbaka med orden: "Vi måste köpa vinterkläder istället!" och "Nej, vi har inte råd, vi är ju sex stycken!" Det är en av de största bristerna i det svenska pensionsystemet eftersom det egentligen lönar sig att inte skaffa ungar och sedan låta andras ungar dra ihop din pension. Det är ett system som bygger på att dina pengar inte
fonderas utan det du betalar in idag går till att betala dagens pensionärer, som är betydligt färre än framtidens i förhållande till den arbetande befolkningen, och det gör att de som väljer att vara barnlösa förskjuter bördan på barnfamiljerna.

Fonderingen, den själva besparingen i pensionsystemet, ligger helt på barnfamiljerna eftersom de sjösätter, tränar och försörjer den generation som skall försörja framtidens pensionärer. Barnlösa par kan då istället resa till Paris över helgen, byta bil och flytta in i en större lägenhet. När jag bodde i New York kom affärsbiträdena som skjutna ur en kanon när ett bögpar klev innanför dörren, två med ofta hög utbildning och inga kostnader för barn och familj, som bara kan spendera på sig själva. Inga par hade så mycket att spendera som dessa.

Vore det inte naturligt att lägga ett betydligt högre skattetryck på dem som är barnlösa för att lätta på
snedfördelningen och underlätta för barnfamiljer att föda upp våra ATP betalare? Är det inte dags för en riktig bögskatt för barnlösa gaypar? Jonas Gardell och Mark Lewengood har redan föregått med ett gott exempel och skaffat barn så det är ett val.

Vi talar alltid om lika förmåner och respekt för bögar men är det inte dags att ta upp lika skyldigheterna som denna livsstil för med sig? Det samma gäller de som är frivilligt barnlösa. Varför ska ett ungt par i förorten jobba livet ur sig för att få ekonomi att föda upp tre ungar som ska garantera välfärden för dem som väljer barnlöshet och istället täljer ost och sörplar vin? Det är dags att ta ett solidariskt ansvar för barnafödandet och de som väljer att han kön som dekoration istället för verktyg kan gott få hala upp mellanskillnaden så barnfamiljer kan få lite guldkant på tillvaron.

Barnrika familjer låter hela sin samlade inkomst gå till vår gemensamma framtid, är det ett jämlikt och rättvist samhälle när andra kan låta sina samlade inkomster gå till sin egoistiska nutid?

Tjänstemän borde sakna rösträtt i eget forum

Antag att vi är alla utan en stat och står uppradade på en fotbollsplan. Det finns inga myndigheter, inga tjänstemän och inga politiker. Efter ett tag får vi problem när vi står där, någon får på käften, en annan svimmar och de flesta skulle vilja få ett glas vatten. Vi inser att vi måste organisera oss och vi bildar en stat som är i grund och botten som en idrottsförening men betydligt större och lever inte i hyrda lokaler. Medborgare sluter ihop sig och bildar styrelser som tar han om det allmänna intresset och för att få jobbet utfört anställer vi tjänstemän. Så ska det fungera och det är folket som styr den offentliga sektorn och inte tjänstemännen. Politiker är man på fritiden och politiker representerar folkets hela bredd.

Problemet man fullkomligt missat i den modellen är att tjänstemännen har rösträtt och därmed rätt att bli företrädare, vilket har lett till att flertalet kommuner styrs av tjänstemän som blivit politiker och det finns ingen distinkt gräns mellan att tjäna och bli betjäna utan vi har vänt på det så folket är till för staten och inte staten är till för folket. Det kan vi åtgärda enkelt genom att offentligt anställda inte längre skulle ha rösträtt i det forum som de är anställda av. Är du kommunanställd är du inte längre valbar eller kan rösta i kommunala val, är du statsanställd förlorar du din valbarhet till riksdagen och kan inte rösta i riksdagsvalet.

Ett val är även en fråga om arbetet blivit väl utfört och då kommer frågan om ansvarsfrihet som i en idrottsförening. Varför skall kommuntjänstemän få vara med och rösta i kommunalval som i grund och botten är de betjäntas möjlighet att sparka ut tjänarna? Det är som styrelsen skulle rösta om sin egen ansvarsfrihet i en idrottsförening.

Vill man rösta i kommunval och vara valbar så är det bara att säga upp sig från kommunen. Det är inte en demokrati när kommunen är i knäet på tjänstemännen som utgör dess politiker, dess förbrukare och kan manipulativt styra den politiska processen. Tjänstemän kommer konsekvent att rösta emot folkets intresse av att få maximalt för pengarna, tjänstemän vill för sitt egen välfärd ha minimalt för pengarna.

Det finns inga rationella skäl varför tjänstemän skall få rösta och vara valbara om de valt att betjäna folket när detta leder till att det blir en symbios som leder till att tjänarna blir herrar och folket blir bara offer. Det är inte demokrati och vi måste gå tillbaka till demokratins grundelementa där medborgarna styr samhället genom sina folkvalda. Idag styrs vi av amöbans egen nepotistiska utsöndring och det får August Palm att rotera som en elvisp i graven. Det är dags för en ny arbetarrörelse.

JK

Tillåt folk att koka brännvin!

Det är dags att slå ett slag för svensk hembränning och tillåta att folk kokar sprit efter eget tycke och smak. Hembränningen har bekämpats av staten genom polis och åklagare därför att den undergrävde statens inkomster. Med EU kommer staten inte att tjäna mycket på spriten när spritpriset, och skatten, sjunker som en argentinsk peso. Grannländerna har sänkt priserna så att snart framstår diesel som dyrare.

Det gamla statsfinansiella argumentet mot hembränning håller inte längre och andra fördelar överväger. Det finns idag mycket starka skäl för att tillåta en strukturerad hembränning med tillstånd och brandsyn. Hembränningen är en av de största brandorsakerna i garage och biutrymmen. Detta skulle reduceras med att brandkåren medverkade vid en officiellt sanktionerad hembränning med tillstånd där man för att koka sprit var tvungen att ha en anläggning som brandkåren godkände. Vi skulle få ett säkrare boende med tillåten hembränning. Hembränningen skulle kunna medge privat konsumtion inom familjen och straffen på langning och försäljning snarare skärpas eftersom det nu finns ett sanktionerat alternativ. Skatten kunde tas ut i en fast avgift på låt oss säga 5,000 kronor om året som gick direkt till Landstinget eftersom de i slutändan åker på att betala spritens skador. Du betalar avgiften sedan får du koka så mycket brännvin du känner för under förutsättning att det konsumeras inom din familjekrets.

De ekologiska effekterna av att folk åker från södra Sverige med bil till Tyskland och Danmark för att köpa sprit tas aldrig upp. Vi minskar koldioxidutsläppen och det förbrukas mindre bensin. Hembrännare använder endast returglas, gamla brännvinsbuteljer från Systembolaget, och det ger en 100 % återvinning i linjen med agenda 21. De svenska hembrännarna skulle aldrig komma på tanken att köpa nya glasflaskor, de återvinner flaskorna tills de slits ut.

Ett strukturproblem idag är att skatten på spriten går till staten och problem är en kommunal angelägenhet. Med styrd beskattning får de som får bära kostnaderna del av skattemedlen så att det finns en koppling mellan skatt och åsamkad skada.

I Sverige har vi alkoholpolitisk statistikfetischism där vi tycker att folk blir nyktrare för att de kör bilen så full i sprit att den går på underredet längs E4 från Tyskland eller för att de röker hasch istället för tar en grogg. Det syns inte i Systembolagets statistik så då finns det inte.
En strukturerad hembränning är ett steg mot en mer holistisk och överspännande drogpolitik där pragmatik och verklighet är ledorden.
Flera europeiska länder har redan samma form av godkänd hembränning så
det är accepterat och prövat. Vi slutar ha en alkoholpolitik där det är ett spel för kulisserna och det görs reella åtgärder istället för att hålla avlidna organisationer som IOGT med kursgårdar och innerstadskanslier.

Att koka sprit är en fin svensk kulturtradition sedan lång tid tillbaka som haft en undanskymd tillvaro i svenskt kulturliv sedan 1917 som nu pockar på att få kliva fram och berika.

Var äckligt artig!!

Blir du dagligen förbannad hur folk beter sig? Det är dags att ta den negativa energin och göra den till positiv energi – bli artig istället. Sakta men säkert mår du bättre och är med att bygga en bättre värld. Artiga människor tvingar de som beter sig illa att undermedvetet fundera över sin egen attityd. Din artighet kommer även att öppna möjligheter som du inte trodde. Vi har tid att spendera – du kan lätt frigöra de få minuter som behövs.

Det enklaste sättet att bekämpa påträngande själviskhet är att vara artig. Med dina femton minuter per dag kan du göra mycket. Du kan säkert bara göra av med sju – tio minuter på artighet, i brist på tillfällen, med du kommer att se hur ditt liv förändras. Du är inte längre förbannad på folk som tränger sig före eftersom genom att du har tid att spendera har du makt att avstå från deras hetsjakt.

När folk trängs att komma in i hissen så säger du galant: ”Gå före ni, jag har tid!”. Plöstligt försöker någon massera in sin kundvagn före dig i ICA kön och då är det bara att säga: ”Ni verka vara så stressad, så varsågod, gå före ni! Jag har tid!”. Med bil kan du stanna för gamla tanter vid övergångsställen redan innan de börjar oroligt titta om du skall stanna eller köra över deras pudel, slå på en riktig tvärnit så luftkudden utlöses hos stadsjeepegoisten som kör aggressivt två meter bakom dig. Det är praktiskt aktivism – Reclaim The Övergångsställe!

Hut går hem - ofta lönar sig det att vara artig. För inte så länge sedan stod jag i en hyrbilskö utomlands där det slogs om de sista små snikiga skokartongerna till bilar som japanerna tillverkade som hämnd för slaget om Midway. Folk drog upp den ena anledningen efter den andra för att de skulle få sista bilen men jag avstod, ”Ta för er ni, jag har tid!”. Så när de stod med sina nycklar till de knappt på parkeringsplatsen synbara bilarna erbjöds jag en splitterny extremutrustad Lincoln Town Car med fria körmil, i brist på småbilar, till priset av en japansk flakmoppe. Givetvis hyrde jag den en vecka till priset av en anständig middag och drog ut på en turné i sju delstater – 800 liter senare klev man ut och konstaterade att artighet leder långt. Vi tycker alltid att man är en loser om man inte trängs och slåss för allting. Frågan är vad som är losermentalitet om inte just det?

Är det inte makt i sitt eget liv att kunna avstå att förnedra sig för att komma in i en hiss före alla andra? Bara stanna till och låta andra rusar vidare som besatta?

Våga ändra dig! Show some cohones!

Att världen är full av elände är inte att undra på när ingen kan eller får byta åsikt. Vi kräver att folk skall hålla fast vid en åsikt oavsett konsekvenserna, hur smart är det i en värld som ständigt förändras? Särskilt nu när förändringen går snabbare och snabbare. Vissa saker är heliga som Labatt Quebecois och Miller Genuine Draft, Carlsberg före Heineken, men annars måste man kunna byta åsikt. Världen förändras och vi människor måste anpassa oss men likväl ser vi ner på dem som bestämmer sig för att byta åsikt. De är vilsna i kolan och folk blir störda över dem som plötsligt säger –okej, då ändrar jag mig!

Vi skall vara fanatiker även om vi kör truck på ICA eller säljer glass på Sveavägen, ingen människa ska få plötsligt byta åsikt när man väl bestämt sig. Det är ett svagt karaktärsdrag. Den brittiske premiärministern Winston Churchill sa kort och gott: ”En fanatiker är en som inte kan ändra uppfattning eller byta ämne.” Winston Churchills politiska karriär var de konservativa, liberalerna, självständig, liberaler och de konservativa – han bytte parti fyra gånger och likväl erkänd som en av de största europeiska statsmännen i modern tid. När han inte längre var övertygad då bytte han till en annan sida. Vilken svensk politiker törs idag ens ända uppfattning i en enda sakfråga? Är det så konstigt att världen ser ut som den gör när den styrs av ideologiska fetischister? Den kinesiske filosofen och religiöse ledaren Konfusius konstaterade tidigt:” Endast de visaste och de dummaste männen ändra aldrig en åsikt” och inte är det av vishet som driver den svenska Riksdagen att vägra lyssna på några än de egna. En svensk yrkessosse gick med i Unga Örnar, översätt Unga Örnar till tyska så är texten förbjuden i Tyskland, under tidigt 1970-tal, sedan har de gått med i SSU under tidigt 1980-tal och blivit riksdagsmän under 1990-talet – men fortfarande tycker varenda en av den att det stora självgoda statsbärande partiet är den upplysta stigen och ingen fallit ifrån. Några har funderat om vi verkligen är på rätt spår som Widar Andersson men han är också – före detta riksdagsman. De andra Norra Bantorgstalibanerna ångar på utan att ifrågasätta en stavelse i de heliga skrifterna.

Det är inte bara sosseriets anhang som lider av detta, hela svenska samhället kan inte hantera att man byter åsikt. Upptäckt dig själv vid gasolgrillen på campingen säga att du vill ha kyckling, grillmästaren säger att kotletterna är goda, du säger att då tar jag en kotlett och grillmästaren blir förbannad –” Hur ska du ha det? Du kan inte bara byta åsikt!”. Han man väl bestämt sig så är det så. Det går bra att byta käringar och gubbar, skilja sig och skaffa nytt, och numera är det även accepterat att byta kön med jämna mellanrum utan att någon går i taket. Det gör inget. Annat är det med åsikter. De skall man ha för evigt – är det så konstigt att politiken i det här landet står still?

Nu står vi inför dörren till ett nytt arbetsår

Nu står vi inför dörren till ett nytt arbetsår. Lyssna noga på ordet arbetsår och dess två komponenter. Arbete och år, som bägge gemensamt insinuerar ett år av enbart tråkigt, förutsägbart och enformigt arbete. Ibland lyckas vi inbilla oss att projektförsäljning, livförsäkringar och lagerstatus är kul i vår egen strävan att motivera oss till stordåd så att det blir lite sprit till julbordet. Vi gör oss själva till pygméer därför att samhället förväntar sig att vi är tråkiga, förutsägbara och en resurs i den statliga långtidsplaneringen. Om det är meningen med livet, varför fanns det då inga arbetsläger i Paradiset?

Ett arbetsår behöver inte vara ett arbetsår utan kan gott bli ett partajår, motionsår eller ett dejtingår. De flesta människor har större möjligheter att göra något annat än de indoktrinerats att tro. Du har i dag, statistiskt sett, ett femtiotal år som vuxen. Varför skänka alla dessa åt andra och göra vad de vill?
Räcker det inte att leva ett liv som till nittio procent får Ingmar Bergman att verka som en komiker där vi vandrar runt i väntan på något som i slutändan inte betyder något? Få gillar självständiga människor, för de förstör all planering, och planering har i vårt samhälle ersatt Gud för länge sedan. Att välja mer självständighet är inte egoism, som det ofta framställs, för om du redan ägnar nästan hela ditt liv åt att göra som andra vill, är det då så mycket begärt att göra det man själv vill något år?

Det är alltid lätt att säga att folk ska vara mer individer, men om du inventerar vilka alternativ du har så kommer du att se att de finns där. Du kan studera, du kan åka till släkten i Trondheim och fiska sej, sjukskriva dig om du känner efter eller minska arbetet till deltid för att få möjlighet att göra något annat. Du har möjligheter. De som säger att du inte har det vill leva på dig och hålla dig tillbaka. Självständighet kräver konfrontationer, men gör det – eftersom du bara har ett liv.

När man säger så här kommer en flodvåg av sådana personer som pekade finger åt dem som fortsatte att leka på lekis när fröken sa ”stopp”. Och de pekar återigen finger: ”Så kan man inte göra!” Motfrågan är naturlig: Är det mitt liv eller är det ert liv? Vi förväntas äta i egna kök och inte braka in hos grannen med pizzakartongen, vi sover i egen säng och ringer inte på hos dem mitt emot för att sedan massera ned oss i deras dubbelsäng och varför tar de sig rätten att säga hur du ska leva ditt liv? Är det mindre värt än ett vitlaminerat kök eller plattfjädrad dubbelsäng?

Detta behöver inte vara ett arbetsår. Det kan vara ett gudomligt guldår med ett hiskeligt drag. Det dret-tråkiga kan du lämna åt Pär Nuder, han förstår inget bättre. Ta den här dagen och fundera på hur du ska göra mer för dig själv och mindre för att spela med i överhetens amatörteater. Rocka på, gubbjävlar och käringar!

KAN CRM DISKRIMINERA?

CRM och kundvårdssystem strävar efter att snävt erbjuda en viss grupp ett unikt erbjudande baserat på gruppens preferenser och behov. Det gör att vi söker olikheter som kan motivera ett köp eller en tjänsterelation. Baserat på vad kunden anger som sin profil kommer ett modernt säljsystem att göra ett riktat bud. Det budet väger in olika faktorer och vi skall nu ställa frågan om man kan hävda att väldefinierade säljsystem kan anses diskriminera.

ÄR KARLN VERKLIGEN SINGEL?

Vänsterprassel för den ena och sitt livs kärlek för den andra. Verkligen är ibland inte som vi vill att den skall vara. Bakom en trevlig fasad av en kärleksömkande och mjukhjärtad partner som du blir kär i kan det finnas någon som bara lämnat den äktenskapliga hundgården och rastat sig lite i grannskapet.

TA BORT KUNGEN REN FÅFÄNGA

Den maktfullkomliga partieliten i Sverige har nu fått för sig att Kungen skall bort. Vad är alternativet? Blotta tanken att få Björn Rosengren som president kan få en medborgare att söka politiska asyl i Bolivia. Det talas aldrig om alternativet. En president utan makt är han mer demokratisk? Är en död gås mer levande än en död grävling? Självklart inte. En president skall då ha makt. Precis vad vi behöver. Mer makt åt toppen. All makt åt toppen. Är det att göra Göran Persson till innehavare av alla ämbeten? Maktgalenskapen börjar nå medeltida mått. Sveriges demokrati behöver livas upp och inte avlivas.

ÅTERUPPRÄTTA KOMMUNAL SJÄLVSTÄNDIGHET

Inget land jag känner till har så kringskuren kommunal självständighet som Sverige. Självklart vill ingen bli kommunalpolitiker när det enda det går ut på är att genomföra lagstadgade bud och föreskrifter för Regeringen. Det är idag i det närmaste meningslöst att engagera sig i en kommun och tro sig kunna påverka närmiljön och den verklighet man lever i. Sverige har ett kommunalt självstyre som i princip har upphört.

Nykterhetens talibaner

Den svenska folknykterheten är en studie i hyckel. Nu går nykterhetens folkrörelser och slår på trumman för att folk dricker mer alkohol. Det är en katastrof om man får tro dem. Vad som är en verklig katastrof är den svenska alkoholpolitiken och dess eviga jakt på att få den officiella alkoholkonsumtionen att sjunka. Det leder till en fixering vid vad som är statistiskt mätbart.

En bok på väg att bli klar....

Jag har suttit och skrivit en bok om våldsam aktivism och hur det påverkar samhället - det stigande våldet i den politiska påverkansprocessen - oavsett om det är framgångsrikt eller ej. Nu har jag kanske en vecka kvar och så är det en bok. Jag började intressera mig för detta när jag inledde att samla material till mitt blivande ex-jobb på juristlinjen. Mitt exjobb handlade om anseendeskada för företag. Oerhört intressant - tycker jag. Nu blir det en bok - sedan får vi se om någon tycker att det är tryckvärt.

"60-talsmetoden"

Jag är född på för länge sedan i en avlägsen bruksort, på den tiden där människor pratade om Sputnik, Amazon, Volvo Duett och Hylands Hörna, och världen såg mycket annorlunda ut. När jag tänker tillbaka känns som mycket, mycket länge sedan och på en plats så exotisk att vi knappt tror att vi tordats resa dit, än mindre varit där. Ett Sverige som inte längre finns, mindre stress, inte så uppjagat och sundare. Det var vårt eget kära 1960-tal. Människor cyklade till arbete med en Unikabox med matlåda, en flaska mjölk och en knäckebrödsmacka. Det var allt. Det skulle man klara sig på under en arbetsdag med hårt kroppsarbete.

Mina första minnen är en armé av bruksarbetare som cyklar ner till järnbruket med just Unikabox fastsurrad på cykelns pakethållare. Det jag kommer ihåg av 1960-talet är folk som rör sig, få var kraftiga men majoriteten var betydligt smalare än idag och smala betydligt längre upp i åren. Idag börjar vi lägga på hullet i 27-årsåldern medan man då sällan fick gubbmage förrän man var långt över 50 år, snarare över 60 år.

Bilder talar alltid sitt tydliga språk. Titta på gamla släktbilder så ser du att under 1960-talet var få kraftiga och de som blev det fick verkligen ligga i för att bli det, det krävdes att man var punschbaron eller grosshandlare, men genomsnittsvensken var lång, smal och levde sunt. Den grundläggande skillnaden mot då och nu är att man åt portioner, när den var slut så åt man inget mer, och portionerna var betydligt mindre mot idag. Idag har vi raderat ut portionsbegreppet eftersom vi småäter ofta, vi greppar något i flykten och vi har dåligt uppfattning om hur mycket vi äter under en dag.

De flytande kalorierna, i läsk, juice, saft och andra drycker var färre, det var naturligt att ta vatten till maten. När vi på 1960-talet drack Coca-Cola var det 20 cl flaskor vi drack sakta och andäktigt, idag dricker vi lätt upp 2 literflaskor framför TV: n en kväll utan att ens märka det. På 1960-talet var vi sundare, mindre konsumtionstokiga och vi uppskattade vad vi fick istället för att bara stjälpa i oss.
Vi satt där och åt torsk med kokt potatis, med ett glas vatten eller en skvätt svagdricka och en bit knäckebröd, och när tallriken var aväten var måltiden över. Nu i efterhand låter det som Viktväktarmeny eller någon unik supermetod från USA men i verkligheten var det svenska Folkhemmets eget 1960-tal.

Det som intresserar mig är att alla som är över 35 år en gång levt på 1960-talet, särskilt vi som var barn och borde ha tagit till oss detta levnadssätt, men vi valde en annan bana. Därefter kommer 1970-talet där vi börjar äta glass och pizza som besatta, följt av ett 1980-tal när vi slutade cykla utan började ta bilen vart vi än skulle, följt av ett 1990-tal med all mat i storförpackning i superstorköp följt av Bingolotto som gav oss tid att mumsa i oss. Och nu sitter vi här 2004 med putmage, kraftiga lår och utplattad bak av all tyngd ovanför. Det är egentligen inte så konstigt att det blivit så här.

Nu gäller det att hitta åter till vårt smala 1960-tal med den livsstil som vi då hade, hur vi rörde oss och höll igång, att återigen hitta en balans i livet. Idag så sitter vi vid datorer åtta timmar om dagen, sex timmar på kontoret och två timmar hemma och surfar på Internet. På 1960-talet satt man inte still i långa perioder. Telefon var dyrt så man ringde inte långa samtal. Det man gjorde var att man gick och besökte varandra eller gick ut en sväng med hunden i en halvtimme.

Mirakeldieterna behövdes inte då eftersom man har tämligen gott om tid och man vårdade sig själv utan att överdramatisera och springa på gym eller ha personlig tränare för att gå ner i vikt. Det var mer stillsamt i anden men mer rörligt i kroppen. Nu är det tvärtom – rörigt i anden och stillastående kropp. Det ska vi ändra på!

Det har påverkat hela samhället i alla dess beståndsdelar, förr var Första Maj demonstrationerna längre, för dem som demonstrerar, och man gick från Norra Bantorget till Gärdet, en skaplig bit, idag går man Humlegården till Norra Bantorget. Det är ungefär lika långt att gå till närbutiken. Varför? Folk orkar inte gå längre sträckor.

Säkert är nästa steg på 2020-talet att Första Maj demonstrationerna inte går alls utan man demonstrerar och viftar med plakat, om man nu orkar hålla upp dem, på ett och samma ställe. Jag säger det för att visa hur denna nationella slöhet till och med drabbat det statsbärande partiet.
Men var ligger lösningen? Återgång till de smala Folkhemmet med
60-talsmetoden. Den är en långsiktig livsstilsförändring som ger oss vårt fagra ungdomliga jag åter, någotsånär, man kan inte göra änglar av troll. Dock gör du det bästa av det fagra du har kvar och du mår bättre. Du rör på dig, stressar av, tänker på att behålla musklerna och äter mindre. Enkla, handfasta råd där du tittar hur det var när vi var smala och letar dig åter till den livsstilen.

Jag skriver den här boken för jag anser det är fel att överviktiga luras tro att det finns genvägar och snabba lösningar till vad som i grund och botten är en hel livsstil och som inte förändras i brådrasket. Det har tagit oss kanske trettio – fyrtio år av nationell livsstilsförvändring att komma hit där vi är nu. Din egen ändrade livsföring, även om du är yngre, har säkert tagit minst fem år, när du går från ditt aktiva jag till ditt inaktiva jag.

SAS gjorde en kontroll av vikten på 18,000 flygpassagerare och de hade ökat i mellan ett till fyra kilogram de fem senaste åren, beroende på destination, överlag ger det 2 – 3 kilogram per svensk. Antag nu att hälften lyckas hålla vikten, då är det 4 – 6 kilogram på de andra bara på de senaste fem åren. I USA har genomsnittsvikten ökat med 10 % - 15 % de senaste tio åren och de ligger före oss i utvecklingen. Det gör att viktökningen bara kommer att accelerera. Om vi är tunga nu 2004 kommer vi att ökat minst 10 % till fram till 2010-talet. Det gäller att bromsa utvecklingen.

Frälsningslärorna är runtomkring oss och inbillar det är så lätt bara man gör just på det ”nya sättet”. I den nu så hippa GI-metoden är glykemiskt index den stora ledstjärnan för att få ger i vikt. Vattenmelon och morötter är snabba kolhydrater som man skall undvika. När träffade du sist en överviktig som ätit sig fet på morötter och vattenmelon? Försök själv får du se hur enkelt det är. De flesta ger upp efter tio kilo.

Jag börjar bli uppriktigt trött på dessa metoder som kommer över oss och jag hörde en läkare på P1 ”Kropp och själ” säga att han räknat till ett trettiotal metoder de senaste åren. Det är trettio tvärsäkra metoder.

Atkinsdieten, Stenålderskost, Glykemiskt Index (GI), Montignacmetoden, Vattenfasta, Vattenmelonmetoden, The Zone Diet, blodgruppsdieten och allt vad de heter. Nu kommer snart till Sverige ”The South Beach Diet”, en ny världsomspännande frälsningslära, men före det så släpper jag min ”60-talsmetoden”. Här har du hela metoden: Jag tror inte på något annat än kalorireduktion understött med ökad rörelse samt bibehållet intag av protein för att inte förlora muskelmassa. Så förbaskat enkelt är det. Om man vill lyckas och inte vara evig bantare.

Länge leve köksmåttet!

Vi måste kunna återskapa ett begrepp hur mycket något är. Om du är överviktig så behöver du behöva kalibrera hur du ser på mat och dryck så att du inser när du äter för mycket. Vi vet att så och så mycket av något är ett visst antal kalorier, det kan vi och det har vi lärt oss, men när vi häller upp och tillreder våra måltider, hur mycket är så och så?

Boken om Sovjetunionens fall

Denna ser ut att bli klar nu och förklarar på ett mycket mystiskt sätt hur Sovjetunionen kollapsade, det är min första roman, och hur lång är inte en sådan - huh. Har tagit över ett år att bli klar. Bärande i boken är konflikten mellan kommunism och kapitalism - och hur det kan utvecklas genom att gå besynnerliga vägar. Om du tycker att världen är galen och bara rusar iväg ifrån dig - hur kände sig inte de gamla sovjetiska politruckerna när folk började bryta upp järnvägsräls och telefonledningar för att sälja till skrot för några ören?

METRO NEW YORK CITY

Jag skrev kolumn idag i Metro New York City om registrerat partnerskap av alla ämnen - men USA är annorlunda än Sverige.

Dåliga tider - härliga tider

(Text jag skrev i Computer Sweden)
Internet har börjat förändra vad vi vet. Nästa steg är att internet förändrar hur vi tänker och vad som vi anser är rätt och fel. Det kommer sedan att få ett utfall i våra sociala beteendemönster och även direkt i den kultur som byggs upp kring detta.

Arbete har inget egenvärde

Nu har återigen ett genomstressat, hektiskt och uttröttande arbetsår gått mot sitt slut. Det är semestertider. Den lilla glugg vi har när vi kan vila ut, fokusera på oss själva och fundera. Hur har det senaste året varit? Om du ser tillbaka?

RONALD REAGAN RÄDDADE EUROPA

Ronald Reagans frånfälle är en separation mellan kropp och själ men vi lever alla i arvet efter denne. En friare värld där Europa nu kan förenas i en gemensam fredstanke med ett utvidgat EU, ett demokratiskt Ryssland, som är en del av Europa, och att antalet diktaturer i världen halverats. Reagan var en av 1900-talets mest framstående världspolitiker som mot ondska, förtryck och övermakt tog fram det bästa. Han fulländade JFK frihetsvision och drev den till en realitet.

DÅLIGA TIDER – HÄRLIGA TIDER

Internet har börjat förändra vad vi vet. Nästa steg är att Internet förändrar hur vi tänker och vad som vi anser är rätt och fel. Det kommer sedan att få ett utfall i våra sociala beteendemönster och även direkt i den kultur som byggs upp kring detta. All kultur har tillkommit genom förändring, undergång för det gamla och tillkomst av det nya. Internet löser upp nationella identiteter. Nu kommer den gamla världen att ersättas och försvinna. För de som fattar galoppen och accelererar ut i framtiden, annars blir du kvar i en smärtsam nutid eller ännu värre blir en hatfylld individ i forntiden.

Semester istället för helgdagar

Sverige är ett fritt samhälle där var och en får utöva religion, politisk opinionsbildning och söka sin egen lycka efter bästa förmåga genom arbete och livsval. Det glöms ofta bort när vårt liv detaljregleras i minsta detalj. Dagens helgdagar bygger på religiöst och politiskt förtryck och underkastelse samtidigt som det inte avspeglar samhället utan är en ren kvarleva från forntiden.

Detta fick du inte veta om EU

Nu med snart tio år med EU kan man bara konstatera att det var en och annan grej "Ja till EU" och socialdemokraterna missade att säga. Fast valet vann man ju och det är det enda som räknas. Här är tio grejer man missade.

Errol Norstedts kulturgärning

Errol Norstedts kulturgärning har förbrödrat Norden på ett sätt som Nordiska rådet skulle stödja med miljonbelopp, det Norden där tusentals norrmän, finnar, danskar och svenskar vallfärdar årligen till folkmusikfestivaler med inslag av unikt nordiska kulturyttringar.

Eländet med svensk invandring överdrivs

Svårigheterna och eländet med svensk invandring överdrivs av dem som lever av den och fakturerar på den. Svensk invandringspolitik är mållös och saknar inriktning men när invandrare kommit till Sverige är det faktiskt ett av de bästa ställena på jorden. Problemet är att de senare möter en kollapsad arbetsmarknad och bostadsmarknad men det är ett svenskt problem redan från starten. Det är många belackare om hur och vad invandrare får i Sverige, det är för liten gratis lägenhet, sjukvården måste man vänta med kölapp, fast den är nästan gratis, och man förväntas närvara på den betalda tid man har språkundervisning och annat gnäll som är löjligt i ett internationellt sammanhang.

Få saker är så laddade ord som ordet författare.

Få saker är så laddade ord som ordet författare. Det är så förbannat intellektuellt självuppblåst att man inte vill ta i det. Författare förväntas uppträda på bibliotek med djupa kommentarer, bli med i deras fackförening Författarförbundet, delta i aktiviteter som anordnas av de statsintellektuella som fungerar som kulissmålare åt ett förfallet samhälle, och anse sig för mer som uttydare av tiden. Det stämmer - forntiden.

Nu är jag igång igen och skriver ...

Har haft några månader stiltje när inte mycket skett skrivmässigt men nu har jag ett brutalt tempo och trivs.

Terrorism ställer en fråga rakt i ansiktet på en - Metrokolumn idag 15 mars

Terrorism ställer en fråga rakt i ansiktet på en: - Vad står du för? Det är en fråga man inte kan undfly eftersom man som människa tvingas välja mellan att fegt låtsas som ingenting, bli hänförd av barbariet och tro att världen ha något att vinna på att oskyldigt folk dör eller stå upp och ta ställning emot mördandet av oskyldiga människor som politisk konstform.

Att ha ihjäl oskyldiga för ett politiskt syfte är förkastligt men minst lika förkastligt är att försöka skönmåla dess politiska inramning och söka förklara dess existens genom att rättfärdiga detta. Mördande är mördande oavsett var det sker oavsett om det drabbar ryssar, indier, israeler, spanjorer och saudier. När vi dolt accepterar mord som politisk metod, då har civilisationen gått bakåt till stenåldern men med 2000-talets vapen och förstörelse, och respekten för livet som sådan utraderats.

Om vi inte talar klartext utan söker förklara saker med samband där de oskyldiga får skylla sig själva uppträder vi som de intellektuella bonzaier som alltid hänförs av våld och förtryck, mest ett uttryck för deras mindervärdighetskomplex och hävdelsebegär, ett slödder i mänsklighetens
sköte på de politiska ytterkanternas udd.

Hur skulle vi reagera om det drabbade svenskar, där barnvagnar, pensionärer och småungar flög som popcorn ur en sprängd buss, där plötsligt SL buss 40
står som ett urätet kräftskal utbränd på Odenplan? Terrorism är något perfiert och främmande tills det drabbar en själv. Då står det där och frågar en rakt i ansiktet: - Vad står du för? Och det bör du fundera på idag, vad står just du för? Du kan bli terrorgroupie och tycka att det är okej, och rent ut sagt skoj, du kan låtsas som ingenting och fokusera ditt liv på ”Big Brother” eller du kan stå upp för vad som är mänskligt och ta ställning. Det är upp till dig. Det är fördelen med det fria valet. Du kan intellektuellt förnedra dig själv, redovisa bottenlös feghet eller blottlägga mänsklig storhet.

Sverige har haft mänskliga storheter, människor som stått upp när det blåst, en sådan man var Torgny Segerstedt som var tidningsman under 1940-talet i Göteborg. Han skrev och sa rent ut vad som var barbari och vad som var mänsklig civilisation. Raoul Wallenberg och Olof Palme följde bägge sin övertygelse, den ene genom handling och den andra genom att uttrycka sin avsky och vanmakt för vad han uppfattade som barbari. Var och en kan agera med de maktmedel de har och dina val och komsumtion är reell makt.

Terroristerna strävar efter att isolera deras måltavlor och förändra hur vi lever. Om du ändrar dina semesterplaner och inte reser till Spanien så har terrorn vunnit, genom dig och ingen annan, eftersom du straffar Spanien genom dina val. Terror bygger på att genom spektakulära massmord få människor att ändra beteenden. Det är den slutliga effekten. Om det är något år du skall åka till Spanien så är det i år. Skäms inte för att spendera rundligt på dricks. Genom att du inte ändrar dina vanor och världen är opåverkad av terrorism så förlorar den sitt syfte och effekten uteblir. Terroristerna vill skada Spanien genom att turism uteblir, ekonomin svagare och plågan blir värre. Helst ser det att leder till arbetslöshet, social oro och att spanska demokratin kommer i gungning. Det har du makt att ändra på.

Om Spanien går starkare ut efter attackerna och skadan uteblir försvinner terroristernas vinst av deras aktioner. Det är praktiskt solidaritet att åka till Costa Del Sol, Eilat, Marocko och Indonesien. Du kan göra mer än du tror.

JK

Boken om Sovjetunionens fall

På denna bok har jag gjort 273,000 tecken och det är ungefär hälften. Det motsvarar runt 150 sidor. Det har flytit på bra. Jag började i september ifjol sedan har det gått i två stötar, en i oktober och en i januari, så det är nog dags igen.

Internet - ljugets hemvist? (Text jag skrev till KRUT ifjol)

I de senaste konflikterna i världen, med internets spridning, visar det sig att den verkliga användningen av IT är att sprida partsinlagor med fejkade bilder och falska nyheter. Irakkriget är bara ett exempel när vi fullkomligt fyllts med bilder och beskrivningar som vi har ingen aning om äktheten bakom.

Raggare

Errol Norstedts kulturgärning har förbrödrat Norden på en sätt som Nordiska Rådet skulle stödja med miljonbelopp, där tusentals norrmän, finnar, danskar och svenskar vallfärdar årligen till folkmusikfestivaler med inslag av unikt nordiska kulturyttringar. Där arbetarklassen engageras att ta aktiv del med kropp, svalg och själ. I en tid när folkkulturen dött och den påstådda kulturen har blivit en instutition, likt under Gustaf III tid där det var hovnarrar, som försörjer sig att förgylla överhetens härlighet. Den överhet som styr genom staten och kapitalet.

Det sänkta Sovjetunionen

Jag har skrivit sedan i september på en bok om det gamla östeuropa. Det har jag gjort som ren språkträning för att lära mig att bli bättre att skriva på engelska. Idagsläget har jag gjort 270.000 tecken, det motsvarare ungefär 150 boksidor, men det har varit kul. Att skriva på ett främmande språk ger en helt annan träning än att sitta och studera urtråkiga träningshäften...när man skriver så stöter man på de ord som normalt ingår i ens egen språkdräkt - ord man själv använder. Jag rekommenderar det. Att skriva lite på ett främmande språk för att hitta sig själv i ett annat språk. Att jag valde att skriva om det gamla östeuropa beror på att det var till hög grad surrealistiskt.

SVAR JAG SKREV TILL JOURNALISTEN

Göran Rosenberg ondgör sig i sin krönika den 20 januari över Metroiseringen av svenska tidningar. Kärnan är att ”bra journalistik” ersätts med ”dålig journalistik” som tar annonserna från ”de fina” tidningarna. Jag tycker det låter von oben attityd gentemot läsarna men även annonsörerna. Tidningar är plattformar för information, ett verktyg att flytta en samling tecken från en plats till en annan och möjliggöra att det går att ta del av innehållet. För att få del av denna kontakt med läsarna betalar annonsörerna pengar. Om inte ”de fina” tidningar kan kommunicera med folk därför att det fungerar som klassresa för journalister, där man appellerar till professorer i nordiska språk men gör sig fullkomligt obegriplig för invandrare, i strävan att söka bekräftelse för någon självsuggestiv intellektualitet, var ligger övervärdet? Mer än självhävdelse. Hade annonsörerna känt att tidningarna appellerat till befolkningen hade de kvarstannat. Jag tror inte att det är journalisternas roll att lägga mål i mun på folk. Det finns en övertro på den analys som görs i svenska ”fina” tidningar. Analyserna är också i många stycken rewrite i tankebanor och detaljer på utlänska förlagor. Så vad är rakast mot läsaren, att öppet säga att detta är från en nyhetsbyrå eller att ompacka en kolumn från LA Times och marknadsföra som egen analys? Det intellektuellt högfärdiga arvet lever kvar av småorternas forntida chefredaktörer som trodde sig vara Guds ställföreträdare. Och det kan jag säga på rak arm, så är inte fallet.

Jan Kallberg

INTEGRERA DIG SJÄLV TILL SVENSK

Det finns en anledning varför nytillkomna invandrare hamnar i samma bostadsområde och inte tar sig därifrån. De känner inte till resten av Sverige, och om de skulle vilja se mer så har de inte råd. Du kan vara hur ambitiös som helst men du blir kvar hos landsmän och utan riktiga framtidsutsikter.
I andra änden har vi ett fyrkantigt Sverige som tror att allt kan lösas endast med tjänstemän. Ingen skall engageras själv och på eget iniativ skapa sin egen framtid. Staten stöder en massa svenska verksamheter utan att begära något tillbaka. Nu är det slut med det. Släpp loss invandrarna och låt dem leta upp en plats i det svenska samhället. Hellre hjälp till självintegration än vänta på att kommunen och migrationsverket skall stöpa om en. För det kommer aldrig att ske i rimlig tid. Och håll i er, avundsjuka svenskar, för nu kommer det. Min idé är Invandrarkortet, ett kort som CSN-kortet, som ger dig möjlighet att komma in i det svenska samhället. Administrativt är det inte svårt att kontrollera med id-kort och personnummer. Som invandrare har du kortet en begränsad tid när du skall hitta din plats i Sverige, några år i starten, och du får en möjlighet att lära känna Sverige. Som det verkligen ser ut. Kortet ger fritt inträde på samtliga offentliga museum, de står ändå tomma och har löjligt höga entréer men betalas ändå med offentliga medel, och på museum kan du se allt om Sverige från Gustaf II Adolfs häst till avantgardistisk konst. Statens Järnvägar, med betoning på Statens, går ständigt back och behöver pengar. Nu får de även ge något tillbaka på allmosorna. Du skall få en resa i Sverige per månad så du kan upptäcka Sverige. Det har staten redan betalt genom att täcka SJ förluster. Du kan få åka på tider med mindre beläggning men du får se Sverige. Ladda upp för en resa Botkyrka – Motala och Rosengård – Skövde. Träffa landsmän som valt att flytta ut i landet. Små orter som har ett jobb, ett boende och en fast punkt där du kommer in i samhället. Invandrarkortet kan ge fria lokala resor som ett busskort. Allt går att ordna bara man vill. Det viktiga är att mobilisera Sveriges invandrare att självintegrera och hitta sin plats i ett nytt hemland. Idag kan de inte så länge en SJ biljett kostar multum och trehundra går åt att gå på Historiska Muséet och se guldrummet med familjen. Det kan du inte göra med de små kontanter, som flykting och invandrare, du har att röra dig med. Du blir fast. Och kostar betydligt mer när en armé av tjänstemän skall integrera dig.

I Sverige har det byggts upp en industri kring immigration, migrationsindustrin, som hellre ser folk som offer som behöver mer tjänstemän, konsulter, ledningssamtal, kontor och myndigheter. Tjänar invandrarna på det? Tvärtom. Men det håller en armé av svenskar med sysselsättning och ett smidigt sätt att häcka. Om invandrarna snabbt integreras blir de av med jobbet, konferenserna, tjänsterummet, mobiltelefonen och allt annat njutbart. De offentliga satsningarna motverkar sig självt eftersom det permanentar problemet istället för att lösa det. Det finns inget incitament till lösning. De länder som lyckas med integration bygger alltid på självintegration genom att få resurser att leta upp sin plats, antingen genom stöd eller en öppen arbetsmarknad, men det är den enskilde som drar lasset. Nu gäller det att släppa loss invandrarna.